Mr John Keats är känd för sin poesi, tyvärr måste jag erkänna att där börjar och slutar mina kunskaper om denna kända man som i så många filmer refereras till. Denna film är inte skriven ur hans perspektiv utan ur Miss Fanny Brawnes. Miss Brawne är en ung kvinna som bor granne med Keats och förälskar sig i honom på det förbjudna sättet man kan förälska sig i under denna tid som filmen skildras i.
Filmen är en utsökt kostymdrama med vacker scenografi. Kärlekshistorien är passionerad på ett typiskt Jane Austen vis, där blickar och en öm puss är allt man får som tittare men som ändå hänför på ett gripande sätt. Fanny och John förälskar sig i varandra i det tysta och det är inte förrän halva filmen har gått som man inser att känslorna är besvarade. Tyvärr är det inget lyckligt slut men trots det stängde jag av filmen med ett leende på läpparna, kärleken i filmen är vacker och förbjuden - exakt som det ska vara i en kärleksfilm som denna.
Regissören Jane Campion är den som för en massa år sen gav oss filmen Pianot, en film som inte bara prisades av alla filmgalorna utan av människor runtomkring i världen. Hon lyckades välja rätt skådespelare och leverera åter igen en film som berör - helt klart värd att ses!
Läs även andra bloggares åsikter om Bright Star, John Keats, Jane Campion, Recension, Hyrfilm, Fanny Brawne
